varför undrar man..



varför undrar man..

Avregistrerad Medlem

2013 Mar 17 Kl 10:37
Jag hade under min tidiga ungdoms år aldrig problem med vänner. Jag hade inte i överflöd men så det räckte för att täcka mina behov. har märkt att med tiden blir det svårare och svårare, folk flyttar, man glider isär, har olika intressen samt vissa förstår man inte alls vad som hände med.

nu står man här 23 år och har inte en enda i princip. vad hände egentligen? jag som e en skön kille med humor och lättsam.

vissa har man väl tappat frivilligt som man inte har nåt gemensamt med längre..men vissa fattar man ingenting vad som hände.

Just nu är det svårt också då man inte jobbar som mycket och inte är i ett sammanhang där det finns folk att lära känna, man går ju ändå inte och frågar nån på stan.. tja! vill du bli min kompis??
jag är inte farlig...


alla ni som har samma problem och har lust att snacka..om vad som helst får gärna skriva till mig :D! gammal som ung..

tar även gärna emot tips på hur man bär sig åt för att hitta/ta kontakt med folk på ett bra sätt!
Kvinna 52 år

2013 Mar 17 Kl 10:54
Det verkar som att det blir svårare och svårare att hålla ihop en längre tid om man inte har speciella gemensamma intressen. Det har jag sett med mina barn också (sonen är i samma ålder som du). De vänner de har är dem med samma intressen.

En sak kan jag säga på en gång. Sluta aldrig vara du. Var alltid dig själv, en äkta person, så kommer folk att dras till dig. Bjud på dig själv i de sociala sammanhang du är med i (du verkar ju inte vara blyg, eller har jag fel? ) så kommer den typ av människor du vill ha som vänner att finnas där rätt som det är.

Och ha tålamod! Det är viktigare än man tror.

Det finns en hel del trevligt folk här, så chansen är stor att det klickar med nån...
Kvinna 52 år

2013 Mar 17 Kl 10:57
ps... (kommer inte åt att redigera... det ska vara ett DE istället för DEM på ett ställe (har lite svårt för den typen av felskrivningar *suck*))

Avregistrerad Medlem

2013 Mar 17 Kl 11:05
har märkt av det där med att det är svårt att hålla ihop om man inte ägnar sig åt samma intressen .. själv har jag väl fallit mellan stolarna lite. har säsongsjobbat endel och så. sen har liksom folk spritt ut sig åt alla håll!

Nejdå är inte överdrivet blyg.. ja mitt tålamod är väl sådär just nu. funderar på att plugga nånting som kommer in i ett sammanhang med nya människor...

Ja verkar vara ett bra ställe det här så... får se om det klickar till hehe!!


angående felskrivningen....inte okej fy..
Kvinna 52 år

2013 Mar 17 Kl 11:16
Ja, i dagens samhälle så blir det inte att folk stannar på den plats de växer upp, går i skola osv på samma sätt som för kanske 30 år sen. Jag har sett den förändringen...

Själv har jag farit runt och bott på olika ställen så det har blivit lite samma för mig, det har varit svårt att behålla en del vänner. Man måste befinna sig på samma plats för att ha störst utbyte av vänskapen. Några har ju blivit speciella vänner så man släpper inte taget om varandra ändå, men man kan inte ses så ofta pga avstånd osv.

Jag flyttade till min hemstad för ett tag sen, här jag visserligen har några i familjen. Men nu har jag aktivt börjat försöka bygga upp en krets av kvinnliga vänner som jag kan ha tjejsnack med (behöver kompensera den dagliga dosen av testosteron som öser över mig på jobbet). Och självklart grabbar om de tycker jag verkar trevlig nog

Vad funderar du på att plugga för något?
Avregistrerad Medlem

2013 Mar 17 Kl 11:41
Förstår det, jag har också sett att det funkar så även om du har tjugo år med livserfarenhet än mig(inte för att du är gammal) folk sprider ut sig så mkt och gör olika val. Ja har också kommit tillbaka till min hemtrakter.. försökte få kontakt med min gamla vänner här men var skitsvårt! de har sina flickvänner sina jobb och relationer och själv är man singel och är kontaktsökande. Man måste liksom träffa folk som också är öppna för nya människor..många har redan fullt upp och har fyllt sin kvoter och har ej behov av fler :D

Jo, har väl länge varit småsugen på att söka till polishögskolan.. går och velar fram och tillbaka så får se. annars socionom kanske men jag vet inte om det passar mig så bra.. svårt att välja!

Kan fatta om du blir trött på att bara ha snubbar i kring dig.. ibland behöver man lite förståelse också.... hehe nejmen så är det för alla.
Kvinna 52 år

2013 Mar 17 Kl 12:14
Hahahaha Tack för att du inte tycker det iaf

Intressanta val!! Kan ju säga att bra poliser behövs! Det finns, absolut, men behövs fler. Hade jag varit yngre så är det faktiskt ett av de yrken jag skulle kunna tänka mig idag.
Hm, jag har inte riktigt grepp om vad en socionom gör. Får kolla upp det lite.
Avregistrerad Medlem

2013 Mar 18 Kl 18:57
Citera (marlygirl * Mar 17, 2013 12:14)

Hahahaha Tack för att du inte tycker det iaf

Intressanta val!! Kan ju säga att bra poliser behövs! Det finns, absolut, men behövs fler. Hade jag varit yngre så är det faktiskt ett av de yrken jag skulle kunna tänka mig idag.
Hm, jag har inte riktigt grepp om vad en socionom gör. Får kolla upp det lite.

Japp så svårt att veta vad man vill bara! Ja verkar vara ett spännande yrke. Förresten vad jobbar du med?
Kvinna 52 år

2013 Mar 18 Kl 19:23
Jag är CNC- svarvare/ programmerare. Har varit det i snart sju år och trivs bra med det
Avregistrerad Medlem

2013 Mar 18 Kl 21:49
Hej!

Jag har precis samma trista situation som dig Newkid. Jag har också försökt försätta mig i nya situationer för att träffa nya männsikor, Jag hade hoppats på lyckoträffar som hade kunnat vara möjliga men tyvärr visade det sig att i de föreningar jag befinner mig i idag finns flest barn och äldre (scouterna, brukshundsklubbskurs, ridkurs). Jag uppskattar mina föreningar och finner mycket glädje inom mina intressen och har vänner där, men hade önskat fler jämnåriga vänner som jag kunnat umgås med privat.

Men jag vill ändå rekommendera idéella föreningar jag tror bara jag har haft otur på grund av att de föreningar jag sökt mig till är små.

Hoppas du hittar vänner/partnerskap inom din nya utbildning. Jag har möjlighet att finna många kvinnliga vänner inom min utbildning (förskollärare) men hade hoppats att det fanns fler män. Det gör det tyvärr inte finns typ 3 män på 90 studenter. Hoppas din yrkesgrupp är mer välfördelad könsmässigt.

Jag tycker det är lättare att vara trevlig och öppen allmänt än att bjuda in människor inom den privata zonen. Det är väl förmodligen en skyddsaspekt för att inte kunna bli sårad.

Det är svårt när de gemensamhetsfaktorer man haft försvinner anser jag. Ex skolkompisar när skolan upphör, föreningskompisar när man slutar i föreningen, lägerkompisar när lägret är slut. Då har jag svårt att upprätthålla kontakten för att gemensamhetspunkten försvunnit. Det gäller kanske att hitta den personen som man kan ha trevligt med utan att behöva några gemensamhetsfaktorer. ...

Lite mitt perspektiv på det hela
Avregistrerad Medlem

2013 Mar 19 Kl 11:43
Citera (marlygirl * Mar 18, 2013 19:23)

Jag är CNC- svarvare/ programmerare. Har varit det i snart sju år och trivs bra med det

nice låter faktiskt rätt kul.. men vad jag vet är det jävligt svårt att få jobb som det nu. iaf i min kommun går en massa CNC svarvare arbetslösa.. kul att du trivs!
Avregistrerad Medlem

2013 Mar 19 Kl 11:48
Citera (Skogsmulle * Mar 18, 2013 21:49)

Hej!

Jag har precis samma trista situation som dig Newkid. Jag har också försökt försätta mig i nya situationer för att träffa nya männsikor, Jag hade hoppats på lyckoträffar som hade kunnat vara möjliga men tyvärr visade det sig att i de föreningar jag befinner mig i idag finns flest barn och äldre (scouterna, brukshundsklubbskurs, ridkurs). Jag uppskattar mina föreningar och finner mycket glädje inom mina intressen och har vänner där, men hade önskat fler jämnåriga vänner som jag kunnat umgås med privat.

Men jag vill ändå rekommendera idéella föreningar jag tror bara jag har haft otur på grund av att de föreningar jag sökt mig till är små.

Hoppas du hittar vänner/partnerskap inom din nya utbildning. Jag har möjlighet att finna många kvinnliga vänner inom min utbildning (förskollärare) men hade hoppats att det fanns fler män. Det gör det tyvärr inte finns typ 3 män på 90 studenter. Hoppas din yrkesgrupp är mer välfördelad könsmässigt.

Jag tycker det är lättare att vara trevlig och öppen allmänt än att bjuda in människor inom den privata zonen. Det är väl förmodligen en skyddsaspekt för att inte kunna bli sårad.

Det är svårt när de gemensamhetsfaktorer man haft försvinner anser jag. Ex skolkompisar när skolan upphör, föreningskompisar när man slutar i föreningen, lägerkompisar när lägret är slut. Då har jag svårt att upprätthålla kontakten för att gemensamhetspunkten försvunnit. Det gäller kanske att hitta den personen som man kan ha trevligt med utan att behöva några gemensamhetsfaktorer. ...

Lite mitt perspektiv på det hela

Exakt.. så kändes det för mig också efter jag säsongsjobbat och så. hade fullt upp med festande och dylikt sen tvärdog mitt sociaal liv efter det. Alla drog åt olika håll. folk man trodde man skulle ha kontakt med dog ut och så vidare. Tycker det är grymt svårt utan de där sammanhangen som ett jobb eller skola ger en.. just nu jobbar jag som vikarie och får ingen direkt kontakt med de jag jobbar med.. sen är alla mycket äldre än mig å så ingen vän material direkt.

Får se hur det blir för mig.. är som sagt lite sugen på polisskolan men inte alls säkert. har jättesvårt att bestämma mig.. så jävkla svårt att få en fast tjänst också här i kring :D

Funderar också på det där med föreningar..hmmmmm aja ska försöka luska ut något..
Kvinna 52 år

2013 Mar 19 Kl 18:41
#newkid

Jaså? Och här i stan har det varit jättesvårt att få tag på svarvare!!!

Fast nu är det nedgång ganska ordentligt överallt. Även hos oss. Dock behöver ingen gå i alla fall. Och vi svarvare har fullt upp ett tag till
Avregistrerad Medlem

2013 Mar 20 Kl 21:07
Citera (newkid * Mar 19, 2013 11:48)

Citera (Skogsmulle * Mar 18, 2013 21:49)

Hej!

Jag har precis samma trista situation som dig Newkid. Jag har också försökt försätta mig i nya situationer för att träffa nya männsikor, Jag hade hoppats på lyckoträffar som hade kunnat vara möjliga men tyvärr visade det sig att i de föreningar jag befinner mig i idag finns flest barn och äldre (scouterna, brukshundsklubbskurs, ridkurs). Jag uppskattar mina föreningar och finner mycket glädje inom mina intressen och har vänner där, men hade önskat fler jämnåriga vänner som jag kunnat umgås med privat.

Men jag vill ändå rekommendera idéella föreningar jag tror bara jag har haft otur på grund av att de föreningar jag sökt mig till är små.

Hoppas du hittar vänner/partnerskap inom din nya utbildning. Jag har möjlighet att finna många kvinnliga vänner inom min utbildning (förskollärare) men hade hoppats att det fanns fler män. Det gör det tyvärr inte finns typ 3 män på 90 studenter. Hoppas din yrkesgrupp är mer välfördelad könsmässigt.

Jag tycker det är lättare att vara trevlig och öppen allmänt än att bjuda in människor inom den privata zonen. Det är väl förmodligen en skyddsaspekt för att inte kunna bli sårad.

Det är svårt när de gemensamhetsfaktorer man haft försvinner anser jag. Ex skolkompisar när skolan upphör, föreningskompisar när man slutar i föreningen, lägerkompisar när lägret är slut. Då har jag svårt att upprätthålla kontakten för att gemensamhetspunkten försvunnit. Det gäller kanske att hitta den personen som man kan ha trevligt med utan att behöva några gemensamhetsfaktorer. ...

Lite mitt perspektiv på det hela

Exakt.. så kändes det för mig också efter jag säsongsjobbat och så. hade fullt upp med festande och dylikt sen tvärdog mitt sociaal liv efter det. Alla drog åt olika håll. folk man trodde man skulle ha kontakt med dog ut och så vidare. Tycker det är grymt svårt utan de där sammanhangen som ett jobb eller skola ger en.. just nu jobbar jag som vikarie och får ingen direkt kontakt med de jag jobbar med.. sen är alla mycket äldre än mig å så ingen vän material direkt.

Får se hur det blir för mig.. är som sagt lite sugen på polisskolan men inte alls säkert. har jättesvårt att bestämma mig.. så jävkla svårt att få en fast tjänst också här i kring :D

Funderar också på det där med föreningar..hmmmmm aja ska försöka luska ut något..


Förstår det med vikarierande, ja det är ofta äldre och att det är svårt att få närmre kontakt när man bara är vikarierande på samma ställe då och då.

Synd att det är ont om fasta jobbtjänster kring där du bor...

Ja gör det, föreningar är toppen Ger bra merit på pappret, glädje ämnen i vardagen, aktivare fritid, och kan ge vänner!
Avregistrerad Medlem

2013 Mar 23 Kl 13:51
Citera (marlygirl * Mar 19, 2013 18:41)

#newkid

Jaså? Och här i stan har det varit jättesvårt att få tag på svarvare!!!

Fast nu är det nedgång ganska ordentligt överallt. Även hos oss. Dock behöver ingen gå i alla fall. Och vi svarvare har fullt upp ett tag till

japp! okej men det är ju skitbra iallafall då har du kneg så du klarar dig!