ledsna och vilsna själar.



ledsna och vilsna själar.

Kvinna 71 år

2013 Maj 26 Kl 14:17
Jag tror att vi saknar tilhörighet o identitet o att många är alltför ensamma i detta nya samhälle som iaf jag inte känner igen längre!
Citera (lottie * Apr 29, 2013 20:32)

Jag har funderat.
Varför är vi så många som är vilsna och ledsna och ensamma?
Frågan är varför många mår så pass dåligt som dom gör.
Är det vårt samhälle som gjort att det blivit så här?
Eller är det något annat?
Varför bryr sig inte folk mer om varandra,och är rädda om varandra mera?Är det status samhällets fel.Jag vet att ensamheten ökar med välfärden.Men varför?
Kvinna 66 år

2013 Maj 26 Kl 17:47
Ett samhälle där gemensamma mål försvunnit och allt är indivduellt...Jag tycker att jag lever i ett kallt och cyniskt samhälle och har många ggr tänkt att vore jag yngre hade jag flyttat till något annat land.Det känns verkligen tråkigt att känna så....Alla verkar sitta i sin lilla kupa och leva sina liv av stress hit och dit.Skaffa pengar för att konsumera och ha det senaste och tro att lyckan finns i saker. Jag har kommit därhän att jag endast önskar att skaffa något eget litet ställe och odla lite för självhushållning och inte se,höra eller tala så mycket om det som sker i samhället för att behålla någon form av lugn och ro i mitt sinne Så känns det .Jag är glad att jag inte är ung i dag för det är sannerligen inte lätt..Jag håller med dig Rosixen och känner heller inte igen mig. Kanske har det också med ålder att göra att allt går så fort och man hänger inte riktigt med i svängarna? Eller för att man levt i en tid med andra värden...Mer humana där omsorgen om varandra fanns.
Kvinna 49 år

2013 Jun 6 Kl 22:57
Hej! Jag är en vanlig enkel kvinna/mamma/fru med vanliga enkla intressen. Jag är gift och har barn. Jag har några få vänner men tänkte som så att det även vore kul att ha någon vän att träffas via IRL. Så därför hoppas jag att du hör av dig till mig. Helst kvinnor i åldern 35 och uppåt. Hoppas vi hörs! Ha en bra dag! Finns i Småland Kronobergs län.
Kvinna 49 år

2013 Aug 18 Kl 16:25
Citera (lottie * Apr 29, 2013 20:32)

Jag har funderat.
Varför är vi så många som är vilsna och ledsna och ensamma?
Frågan är varför många mår så pass dåligt som dom gör.
Är det vårt samhälle som gjort att det blivit så här?
Eller är det något annat?
Varför bryr sig inte folk mer om varandra,och är rädda om varandra mera?Är det status samhällets fel.Jag vet att ensamheten ökar med välfärden.Men varför?

Jag tror en del kan handla om att folk inte förstår...! De kanske tror att man lätt kan se på en människa att den är ensam, ledsen! Och att den alltid pratar om det. Men våra instinkter är sådana -att vi inte så lätt "skyltar" med våra innersta behov o känslor! Varför? För att vi vet att det finns en stor risk att vi då stöter ifrån andra. Sedan tror jag en annan förklaring är att människor är rädda. För alla har vi erfarenhet av att någon gång blivit utnyttjad. Det finns människor som beter sej sånna att ger man dem lillfingret tar de hela handen! O får de inte det de kräver-blir de sura. Är det en person man inte känner så vågar man inte riktigt...! Jättebra du lyfter ämnet-för detta är inte något man pratar om. Personligen har jag aldrig upplevt NÅGON som erkänner att varför de undviker en människa är för att de är rädda för o bli utnyttjade. Om vi ska få bort ensamheten måste vi PRATA om det! Ang att det har med samhället o göra-så tror ja inte det.
Kvinna 49 år

2013 Aug 18 Kl 16:31
Citera (Solvinda * May 26, 2013 17:47)

Ett samhälle där gemensamma mål försvunnit och allt är indivduellt...Jag tycker att jag lever i ett kallt och cyniskt samhälle och har många ggr tänkt att vore jag yngre hade jag flyttat till något annat land.Det känns verkligen tråkigt att känna så....Alla verkar sitta i sin lilla kupa och leva sina liv av stress hit och dit.Skaffa pengar för att konsumera och ha det senaste och tro att lyckan finns i saker. Jag har kommit därhän att jag endast önskar att skaffa något eget litet ställe och odla lite för självhushållning och inte se,höra eller tala så mycket om det som sker i samhället för att behålla någon form av lugn och ro i mitt sinne Så känns det .Jag är glad att jag inte är ung i dag för det är sannerligen inte lätt..Jag håller med dig Rosixen och känner heller inte igen mig. Kanske har det också med ålder att göra att allt går så fort och man hänger inte riktigt med i svängarna? Eller för att man levt i en tid med andra värden...Mer humana där omsorgen om varandra fanns.


(om ja visste hur man gör för o få bort den andres text...) Ja, det är ett kallt o cyniskt samhälle vi lever i. O skenheligt, falskt. O det talas om så vackra värdergrunder både här o där-men även folk sinsemellan. Vi har så fina värderingar osv. Men när det gäller- så är vi inte lika präktiga. Men det talar man ju inte om givetvis...det skulle ju få människor att tvingas se sej själva med fel o brister. Det är enklare att leva i en lögn o faktum är att vi människor är skapade så att vi kan finna rationella förklaringar på d mesta-för att undvika den smärtsamma verkligheten.
Kvinna 49 år

2013 Aug 18 Kl 16:47
Citera (lottie * Apr 29, 2013 20:32)

Jag har funderat.
Varför är vi så många som är vilsna och ledsna och ensamma?
Frågan är varför många mår så pass dåligt som dom gör.
Är det vårt samhälle som gjort att det blivit så här?
Eller är det något annat?
Varför bryr sig inte folk mer om varandra,och är rädda om varandra mera?Är det status samhällets fel.Jag vet att ensamheten ökar med välfärden.Men varför?

Ang dåligt mående i vårat samhälle (kom nog ifrån ämnet lite i förra kommenteren) ja tror alla dessa val...Stressar många. Och att allt ska anpasssas för varje individ....Det blir överdrivet. Man kan inte anpassa saker så alla blir nöjda! Vi nvaggas i en tro att alla kan få sina individuella behov tillfredställda-men det är inte genomförbart i praktiken. Då gör verkligheten ont! O man kan bli deprimerad. Sedan tvingas vi trycka ner våra instinkter. Överhuvudtaget talas det mer om förnuft än känslor. Och man premieras om man lyckas "behärska" sej. Men vi människor är inte gentetiskt funtade så att vi alltid är rationella. Detta skapar skuldkänslor hos många....Vi känner oss dåliga.
Kvinna 46 år

2013 Sep 4 Kl 11:09
Sverige är faktiskt ett kallt land på detta vis. Ensamma finns i hela världen men jag tror det finns fler här. Och alla ska sköta sitt, gå i sin lilla bubbla, man umgås med de man redan känner. Ett bra exempel, jag gick på semfinalen i somras på Ullevi, just för att träffa folk. Stämningen var fantastisk, och en sportdåre borde kunna prata med andra sportdårar. Nix. Alla var minst två i sällskap och i sin lilla sfär, jag stod också bredvid två tjejer och försökte prata med dem men de var inte intresserade, sa något artigt bara. Så jag stod i en kokande gryta med fantastisk stämning och kände mig som världens mest ensamma person. Det var en mycket konstig känsla.

Hade det varit i England kan jag lova det gått annorlunda. Vad jag förstått av svenskar som bor/bott där kan en främling börja prata med dig. Gå till en sån där gemytlig pub och folk börjar genast snacka. Gå till en fotbollsmatch och de tar kontakt. Så uppenbarligen är vi svenskar extremt reserverade av oss.
Kvinna 40 år

2013 Sep 4 Kl 17:37
Den som tror att ensamhet i kombination med anonymitet är det grymmaste en människa kan utsättas för har aldrig levt i en värld där du är ensam i en värld där du aldrig är anonym, där ondskan är större än universum självt.
Avregistrerad Medlem

2013 Nov 1 Kl 10:13
Jag kan tänka mig att mycket ensamhet och tomhet kan bero på identitetsproblem, många går in i flockar och bara hakar på flockarnas strömmar. Religioner eller subkulturer . Varför så många följer dessa strömmar vet jag inte riktigt, har själv aldrig fastnat för nått sånt, aldrig känt mig hemma i de där.

Sverige är kanske ett sånt land som specifikt många känner man inte har nån direkt gemenskap, för man har inte mycket gemensamt?

Jag tror att många inte bryr sig om varandra, för att dem tänker mycket i jag tänk.( "Om jag var fattig skulle jag minsann inte hållt på sådär som de säkert gör, därför de är fattiga.")
("Om de där hände mig skulle jag minsann inte gått och grinat om de.")

Tror inte så många vet hur verkligheten ser ut, de tror de finns bättre hjälp. Kanske att de tror antidepp gör att man blir glad osv. Att de finns bra hjälp att få men människor är lata.

Dem flesta kan bara bedöma hur människor fungerar genom sig själva och har för lite erfarenhet skulle jag tro.