hur ska man vara för att passa som vän då?



hur ska man vara för att passa som vän då?

Man 53 år

2013 Aug 11 Kl 22:08
Att träffa en ny vän när man är låg och negativ kan vara nog så svårt eftersom många då tar avstånd. Kanske tycker de att negativiteten "smittar av sig". Om personen dessutom själv är negativ behöver den någon som stöttar och inte en som själv är negativ.

Något som är ett bevis på riktig nära vänskap är att vännen man redan har stannar kvar och stöttar när man har det som värst...
Redigerat av RavenHeart 2013 Aug 11 Kl 22:09
Kvinna 49 år

2013 Aug 11 Kl 22:39
Citera (Lillan54 * Jun 14, 2013 13:41)

Det jag menar att man även ska ge av den positiva sidan man har.Dom flesta mår dåligt härinne.Frågan är om man kan begära utav en som mår dåligt att den personen ska sitta och lyssna på en annan som mår dåligt om man t.e.x har telefonkontakt. Mår man inte sämre av det då? Jag tycker att man ska först och främst ska lära känna varann lite först och så kan man ta det pö om pö och när det passar.Vi behöver prata av oss det är förståligt men man kanske ska ta det lite lugnt i början och blanda positiva och negativa saker om vart annat i så fall.Kanske har jag fel men av egen erfarenhet så vill jag i så fall ha blandad kompott

Tanken låter fin men i verkligheten om någon mår VERKLIGT dåligt o inte den där "vardagsdåligt måendet" som de flesta har (alla har vi problem frågan är hur stora o hur länge de pågår) Då klarar man inte o prata ytsaker! Det är ju just det-som är det svåra då-att man vet att helst ska det vara ytligt o helst positivt eller iaf neuatralt-men ens behov är så stora-så man inte kan., Kanske någon gång-men sedan måste man få berätta om det som berör en-ang måendet.
Kvinna 49 år

2013 Aug 11 Kl 22:47
Citera (lottie * Jun 13, 2013 23:26)

jag undrar lite stilla.Hur ska man vara för att passa in som vän?
Tydligen så anses det att folk är negativa -ja nån då.
det ska man tydligen inte vara när man söker nya vänner.(dålig egenskap kanske)
Jag ser det på ett helt annat sätt.
Oftast är det så att folk som är negativa helt enkelt mår djäklgt dåligt igentligen.Och kanske är just dom som behöver nån som lyssnar.
Så du vet inte igentligen varför en människa är just otålig eller negativ i sitt sätt på internet.
Om du ger en sådan människa en chans eller 2 så kanske du dels fått en kanonvän eller så har du lärt dej nått av det oavsett hur det avlöpte.
Folk dömer andra aldeles för snabbt.
sedan en sak till alla passar inte varandra-en självklarhet men hur vet man det efter bara någon träff? eller ett par brev här på sajten liksom?
jag tål kritik så jag vill gärna höra andras åsikter



Ja precis. Man kan inte veta hur o vem en person är genom att bara träffas en gång eller ens flera. Lite beroende på vad man gör på träffarna iof. Man kan tex inte enbart gå efter vad en person säger om sej själv. Utan man måste göra saker ihop-då först ser man människan. Det finns så många som tror de är si eller så-men sedan är de egentligen ngn annan eller iaf inte lika mkt den som de beskrev. O man kan även va olika med olika människor..! (även om vissa grunddrag brukar bestå) Det är svårt det där-när man efter o träffats några ggr inser att "detta är en människa jag inte kan gilla/passar med"...! Vissa får man kläm på rätt snabbt-andra tar det längre tid med. Man ska iaf inte ha dåligt samvete om man efter att ha insett det-väljer att sluta umgås med personen.
Kvinna 62 år

2013 Aug 12 Kl 06:41
RavenHeart: det kan ju också bero på att den som mår dåligt inte vill att man ska finnas där och stötta och tar avstånd,då finns det inte så mycket att göra, sen beror det ju också på hur lång vänskap man har haft,ju längre vänskap ju mer känner man personen ifråga som mår dåligt.Lång vänskap:då vet man om personen egentligen vill även om det inte verkar så.Kort vänskap:Har man ingen aning om personen vill eller inte ha stöttning.
Kvinna 49 år

2013 Aug 12 Kl 14:12
Citera (RavenHeart * Aug 11, 2013 22:08)

Att träffa en ny vän när man är låg och negativ kan vara nog så svårt eftersom många då tar avstånd. Kanske tycker de att negativiteten "smittar av sig". Om personen dessutom själv är negativ behöver den någon som stöttar och inte en som själv är negativ.

Något som är ett bevis på riktig nära vänskap är att vännen man redan har stannar kvar och stöttar när man har det som värst...


Jag tkr människors smitta när de mår dåligt kan skilja sej rätt avsevärt från personson. Endel som mår dåligt har en väldigt påtagglig smitta-vissa knappt någon. Precis som vissa som är väldigt glada känner man direkt att det sprider ut sej på en själv-o vissas inte lika mycket. För det beror ju på på vilket sätt personen mår dåligt. Hur den visar det, uttrycker sej men även vad problemen handlar om. Sedan finns det tyvärr vissa som inte egentligen vill göra ngt åt sina problem (ibland är det helt omedvetet). Personligen har jag som princip att om det är en person jag inte känner så förutsätter jag att den inte är en sådan som vill vara i en offerroll (dvs inte försöker göra ngt åt sin sitaution) För sådant "gnäll" har jag svårt för. O med den utgångspunkten känns det bra o stötta, lyssna osv. Även om jag själv mår dåligt-jag mår bättre själv då. Det är en gåva o kunna ge ngt till andra-det får mej att må bra.
Kvinna 49 år

2013 Aug 14 Kl 17:36
Citera (sirunes * Aug 10, 2013 23:11)

Den som verkar psykiskt stark kan ha byggt en skal som skyddar mot faran att förlora kontrollen om sitt liv eller förstånd och det är inte då synlig direkt för andra, men känslan och behovet finns där inne.
Du Lottie skriver bra om att du har skrivit en del positiva saker hit också och att du har det bättre nu än i början


Man måste vara medveten om att alla fungerar vi olika när vi mår dåligt! Vissa gråter tex öppet så fort ämnet berörs, medan andra kan vara helt "kalla" utanpå o bete sej precis som vem som helst-även när den pratar om d svåra. Vissa människor har bilder av hur en som mår dåligt är. Kanske pga att de tänker utifrån hur de själva är i en sådan situation. (lätt gjort att man utgår från sej själv) Men vi måste vara medvetna om olikheterna! Vi får inte gå efter enbart efter våra "mallar" o det gäller att vara lyhörd. Vissa människor kanske bara skrattar mindre...eller ler mindre...det är tecken det med. O att ställa frågor om en person man känner har ett nytt sätt.
Kvinna 52 år

2013 Nov 8 Kl 10:39
Bra skrivet tycker jag - håller med !

Citera (Missyrose * Aug 9, 2013 21:20)

Citera (lottie * Jun 13, 2013 23:26)

jag undrar lite stilla.Hur ska man vara för att passa in som vän?
Tydligen så anses det att folk är negativa -ja nån då.
det ska man tydligen inte vara när man söker nya vänner.(dålig egenskap kanske)
Jag ser det på ett helt annat sätt.
Oftast är det så att folk som är negativa helt enkelt mår djäklgt dåligt igentligen.Och kanske är just dom som behöver nån som lyssnar.
Så du vet inte igentligen varför en människa är just otålig eller negativ i sitt sätt på internet.
Om du ger en sådan människa en chans eller 2 så kanske du dels fått en kanonvän eller så har du lärt dej nått av det oavsett hur det avlöpte.
Folk dömer andra aldeles för snabbt.
sedan en sak till alla passar inte varandra-en självklarhet men hur vet man det efter bara någon träff? eller ett par brev här på sajten liksom?
jag tål kritik så jag vill gärna höra andras åsikter
[/quote

Jag håller med! Överlag är folk välidgt känsliga för människor som är negativa. Ungefär som att livet bara innehåller kul o roligt o glatt jämt! Och ABSOLUT ska man ge människor en ärlig chans! O inte döma efter första-enda-intrycket! Ärligt talat tkr jag folk överlag är väldigt naiva. Och empatiförmågan...var är den? Precis som du säger-endel är kanske negativa för de har SKÄL till det= inte negativa som personer. Och har man INGEN är det väl högst naturligt att man behöver få berätta om sitt mående/de saker som berör en för någon som lyssnar! Jag tror att det bara är de som alltid haft andra/någon som har svårast att förstå detta. För de har säkert kunnat avstå att berätta om negativa saker/sitt mående/det som berör dem på djupet när de träffat andra. Men det beror ju på att de redan HAR en trygghet i en eller några som de kan vara sej själva med, visa sina äkta känslor inför, prata med när det är jobbigt osv! Har man inte det o dessutom kanske gått länge utan-är det väl inte konstigt om man har svårt att låta bli att säga hur det egentligen är-när man väl träffar någon! Det handlar ju inte om att man inte har fått en uppfostran, inte förstår andra o deras ev behov, inte har hyfs osv Utan vad det handlar om är mänskliga BEHOV! Det är grundläggande behov av att känna sej sedd, viktig. Får en människa inte det blir ALLA ledsna efter ett tag. De som inte förstår det-har aldrig varit i den sitsen själv-det är vad jag tror. För då skulle de inte döma så fort. O de skulle bry sej mera.
Kvinna 52 år

2013 Nov 8 Kl 10:47
Jag tror att vi människor är mycket mer "instinktiva" än vi tror. Med det menar jag att vi undermedvetet bedömer andra människor, tar in signaler från dem. Att vi känner av dem. Lite grann som djur gör, ett djur som är sjukt stöts ofta bort av andra djur. Precis som Missyrose skriver - man "smittar".

Detta blir ganska tydligt när, om jag själv mår bra, känner mig tillfreds med livet och kanske fin om jag har snyggat till mig t.ex. då får jag blickar och komplimanger. Om jag känner mig deppig osv syns jag inte.
Kvinna 64 år

2013 Nov 9 Kl 20:02
Nån som vill gå ut på stan och dricka en kopp te och mumsa nybakade scones med marmelad i Malmö någon eftermiddag?? Kunde vara kul!
Kvinna 56 år

2014 Nov 23 Kl 16:29
Hej på er! Jag är alldeles ny här och sitter och plöjer diverse trådar i forum och fastnade för den här.
Jag tror att en del människor kan bli förblindade av sitt eget bagage och sitt behov av att bli lyssnade på. Det är fullt förståeligt men inte söker vi vänner för att ha någon att ventilera med i första hand? Och inte lockas vi av människor som liksom pyser över av sitt dåligtmående?
Jag tror att man måste göra den positiva resan, klickandet och glädjen av att hitta någon som tycker om en FÖRST, innan man kan börja "dumpa" sitt svårmod på ni någon annan. Är det någon som lyssnar man behöver så finns det terapi (om man har råd) eller självhjälpsgrupper (som är gratis).

Att vara en vän betyder inte att vara människa man kan dela sitt elände med, eller hur?
Avregistrerad Medlem

2014 Dec 8 Kl 23:01
Jag är en kvinna, mamma, fru på 44. Sysselsättning genom kommuns psykatrin. Jag är intresserad av promenera, träna, vara med hundarna, shoppa, mode, resa, fika på stan, bio, djur, inredning, djur och natur m.m Jag söker efter seriösa, ärliga vänner . Jag är en snäll, omtänksam, glad ,öppen, positiv person som längtar efter vänner att hitta på saker i hop med tex fika på stan gå ut och ta ett glas och vin ihop med eller nåt annat trevligt. Hör gärna av er till mig. Tips på hur man på bästa sätt sprider sin blogg? Jag vill ha tips på hur man sprider sin blogg! Hur gör ni för att folka ska hitta till er? Några smarta knet och tips? Lever med ett flertal diagnoser. Vardagen är inte lätt när man lider av psykisk ohälsa och alla fördomar man stöter på i vardagen gör inte saken lättare. Jag bloggar om psykisk ohälsa för att minska tabun m.m Jag fick min aspergers diagnos vid vuxen ålder och bloggar nu öppen hjärtat om livet med diagnosen för att samhället ska få mer insikt för hur det är att leva med ett dolt funktionshinder och att alla är lika värda trots bakgrund. Tillläggs handikapp: Autism, utvecklingstörning m.m Denna blogg handlar om att leva med flera diagnoser samtidigt, och kämpa för att få rätt vård. Samtidigt som man lever ett vanligt liv, pussla mycket med våra hundar och försöker få bort den negativa attityden kring psykisk ohälsa. Detta är en blogg om att inte alltid fungera som samhället begär. Jag har en blogg där jag skriver om diagnoser, psykisk ohälsa och vill lyfta fram min blogg eftersom målet med den är att skapa en gemenskap, öka kunskapen och minska tabun. Min blogg är lättläst eftersom jag själv har uppmärksamhetsproblematik så är det viktigt att text och uppbyggnad den och av bloggen är enkel. Därför har jag valt att vara enkel i mitt språk, inte göra allt för långa inlägg och hålla mig till ämnet. Själv står jag under medicinering. Jag har en önskan om att nå ut till så många som möjligt, om en person upplever ensamheten som mindre påtaglig genom igenkänning från nått jag skriver så har jag lyckats. Men desto fler desto bättre. Att dela erfarenheter med varandra är en viktig del i utveckling. En väldigt ensam människa som ironiskt nog uppskattar att vara social över allt annat. Jag är varken en ensamvarg eller eremit men däremot lever jag mycket riktigt som en. Mycker förtryckt av depression, något jag håller på och kämpar emot och vinner över trots att jag inte kommer längre i jakten. Allt som händer får en att kännas sig värdelös, liten, obetydligt och omöjlig, så om någon kan bevisa motsatsen skulle det vara fantastiskt. Men det kommer väl aldrig att hända? Har insett både ett och annat. Många finns INTE för mig, Jag saknar en vän som kan ställa upp för mig och lungnar mig och tröstar mig. De tröstar, lugnar mig och förstår. De kommer med de allra klokaste orden som endast en vän kan säga och det gör mitt hjärta blödigt. Hör gärna av er med synpumkter m.m Hoppas på svar! Har det så gott! Måmga vänliga hälsningar från Mia Min bloggadress: miamiamia.bloggplatsen.se/ och E-mail: mia2@home.se
Avregistrerad Medlem

2014 Dec 9 Kl 10:28
Bara vara dig själv, håller bäst i längden, och tala alltid sanning
då får du nog bäst respons
Leif







Citera (lottie * Jun 13, 2013 23:26)

jag undrar lite stilla.Hur ska man vara för att passa in som vän?
Tydligen så anses det att folk är negativa -ja nån då.
det ska man tydligen inte vara när man söker nya vänner.(dålig egenskap kanske)
Jag ser det på ett helt annat sätt.
Oftast är det så att folk som är negativa helt enkelt mår djäklgt dåligt igentligen.Och kanske är just dom som behöver nån som lyssnar.
Så du vet inte igentligen varför en människa är just otålig eller negativ i sitt sätt på internet.
Om du ger en sådan människa en chans eller 2 så kanske du dels fått en kanonvän eller så har du lärt dej nått av det oavsett hur det avlöpte.
Folk dömer andra aldeles för snabbt.
sedan en sak till alla passar inte varandra-en självklarhet men hur vet man det efter bara någon träff? eller ett par brev här på sajten liksom?
jag tål kritik så jag vill gärna höra andras åsikter
Kvinna 52 år

2016 Dec 15 Kl 13:43
Hej på er n har jag läst lite om hur man ska vara som vän , jag tror inte det finns några regler egentligen utan antingen klickar man o finner varandra eller så gör man inte ...en del har drösvis med vänner o andra har några få ...sånt är livet ....jag kör med att folk får ta mig som jag är , respekt för varandra, ärlighet o ett gott skratt ...allvar blandat med tokigheter funkar bra ...sedan har ju man många bekanta men få nära vänner ...när man är vuxen är det svårare att hitta bra vänner eller vänner irl ..speciellt om man inte härkommer från orten man bor i ....att lära känna nya tycker jag är skoj o brukar liksom försöka hitta folk med samma intressen som tex hundar ...konst ..eller mat ...vad som helst egentligen ....sen kommer det naturligt att man kan umgås ibland..jag är ganska ensamvarg av mig då jag har så mycket jag pysslar med jämt....har min egen lilla värld ...håller på med att göra om gamla möbler , lägger massa tid på min hund mitt hem ...kram på er
Avregistrerad Medlem

2017 Okt 25 Kl 20:37
Det känns i hjärtat när det uppstår någon sorts vänskap tycker jag.
Ett litet klick någonstans.
På olika djup och områden, att man ser varandra utan ord.
En mycket mäktig upplevelse.