Olika sorters ensamhet, vilken kategori tillhör du?



Olika sorters ensamhet, vilken kategori tillhör du?

Avregistrerad Medlem

2013 Jan 7 Kl 17:15
Det finns naturligtvis olika sorters ensamhet. Hur man upplever den eller hur den ser ut är individuellt och ingen kan säga att någon annans ensamhet är lättare eller svårare än ens egen.

Man kan känna ensamhet pga att man:

-inte har några vänner alls.

-inte har några riktigt nära vänner

-har några få vänner men träffar dom sällan

-har partner och kanske barn, men inget socialt umgänge utanför sin familj.

-har haft vänner men förlorat kontakten av olika anledningar

-har många vänner men ingen som riktigt förstår eller lyssnar

-har flyttat till en annan stad och känner ingen

Kommer ni på fler alternativ så lägger jag till dom.
Vilken kategori tillhör du?
Kvinna 29 år

2013 Jan 12 Kl 20:54
Oförstående och nonchalant pojkvän.
Sen en vän som ligger på samma nivå.
Annars är mitt sociala liv helt dött!
Kvinna 61 år

2013 Jan 13 Kl 00:30
Jag tänker på att till förgätmigejs 'listan' kan man även tillägga ängslighet, att man har på ett eller annat sätt förlorat tilltro för sin nästa men även på sig själv.
Många vill ha kontakt med andra men tror inte att dom själva är dugliga eller förtjänar kärlek,- medans en del misstror andras avsikter.

Till lostandlonely vill jag säga att det är bra att du har börjat söka vänner här, - du behöver förändring som vi flesta
Man 37 år

2013 Jan 22 Kl 01:07
Har många ytliga bekantskaper och "kompisar" som man hamnar på fester hos ibland osv. Men bortsett från mina bröder och föräldrar så har jag ingen som jag umgås med i vardagen. Har ingen som jag pratar med eller kan öppna mig för.

Den stora ensamheten är dock den som slukade min tillvaro när mitt ex flyttade. Har alltid varit ganska mycket ensam och trivts bra med det tidigare i livet. Men efter att ha varit sambo med någon under flera år så har ett behov rotats. Det handlar inte om sex eller sånt utan den vardagliga kontakten och gemenskapen. Att alltid ha någon nära hos sig. Det saknar jag allra mest.
Kvinna 34 år

2013 Jan 28 Kl 20:07
Har en barndomsväninna, men hon verkar inte vara träffbar. En till som inte heller hör av sig och verkar glömma bort att höra av sig när hon inte kan komma vid den tid vi har bestämt. Har gemensamma killvänner med min pojkvän.
Känner mig så ensam att jag nästan bara ser negativt på mig när det gäller en kompis träff.
Avregistrerad Medlem

2013 Jan 31 Kl 12:40
När jag blev sjuk försvann såväl vänner som jobb. Numera är det familjen och några enstaka vänner som finns kvar. Dom vänner som finns har ju både jobb och familjer så det blir inte så ofta som vi hörs. Saknar verkligen att ha någon att prata med.
Kvinna 62 år

2013 Jan 31 Kl 13:59
Jag förstår dej verkligen lillagumman det var/är lika för mej,det var/är som man inte är värd nått längre för man inte kan jobba osv.
Redigerat av Lillan54 2013 Jan 31 Kl 14:44